Sotenäs kommunvapen, länk till startsida

Civilt försvar

Det civila försvaret omfattar hela samhället, där många aktörer måste samverka och arbeta utifrån målen för det civila försvaret. Att skapa ett starkt civilt försvar är därför en process som kommer att behöva fortgå under många år framåt. Verksamheten bedrivs av många olika aktörer; statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer.

Målet för det civila försvaret

  • värna civilbefolkningen
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
  • upprätthålla en nödvändig försörjning
  • bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
  • upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
  • bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och
  • med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Kommunerna ska återuppta planering för civilt försvar

Sedan 2017 har regeringen ökat anslagen till kommuner och landsting/regioner för civilt försvar. Målbilden för kommunernas beredskapsförberedelser under perioden 2018 till 2020 är att alla kommuner ska återuppta eller komma igång med de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap så att de på sikt kan fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret i händelse av krig.

Fokus ska under perioden ligga på:

  • stärkt säkerhetsskydd,
  • kompetenshöjning gällande totalförsvar
  • planer för den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap.

Vad innebär ”Höjd beredskap”?

För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Vid höjd beredskap kan delar av eller hela totalförsvaret mobiliseras. Om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är orsakade av att det är krig utanför Sveriges gränser, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap. Om Sverige är i krig råder högsta beredskap.


Under höjd beredskap

Kommuner och landstings skyldigheter regleras genom lag. Kommuner och landsting ska vid höjd beredskap vidta särskilda åtgärder i fråga om

  • planering och inriktning av verksamheten
  • tjänstgöring och ledighet för personal
  • användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret.

Ökade anslag för civilt försvar

Den 22 juni 2017 fattade regeringen beslut om en ändring i MSB:s regleringsbrev för 2017, som innebär att kommuner och landsting från anslag 2:4 (den statliga ersättningen för kommunernas krisberedskap) får tilldelas ytterligare 50 respektive 10 miljoner kronor.


Planering för höjd beredskap och civilt försvar

De extra medlen syftar till att stärka kommunernas och landstingens förmåga inför höjd beredskap. Exempel på användning av medlen är

  • anställning av personal
  • investeringar i utrustning som syftar att förbättra robustheten i samhällsviktig verksamhet under höjd beredskap
  • planera för verksamhet vid höjd beredskap och i krig
  • öka förmåga till räddningstjänst under höjd beredskap.

Kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Genom att ha en god förmåga under fredstid får kommuner och landsting bra förutsättningar att även hantera situationer under höjd beredskap.


Avsnitt 1: Vad är du beredd att försvara? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Avsnitt 2 Almedalen special: Totalförsvaret i framtiden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Publicerad: | Senast ändrad:

Dela detta innehåll