Sotenäs kommunvapen, länk till startsida

Publicerad:

Frågor och svar om kommunens arbete med detaljplanen Hogenäs Norra

Under kommunfullmäktigemötet 16 februari 2022 ställdes en interpellation (en fråga) till kommunstyrelsens ordförande om detaljplanearbetet för Hogenäs Norra. Vi redovisar här frågorna och svaren. Vill du se interpellationen ställas och besvaras under webbsändningen trycker du istället på bilden.

Mikael Andersson (-) ställer i en interpellation ett antal frågor om storskalig industri Lax. Här kommer kommunalrådet Mats Abrahamssons (M) interpellationssvar. Svaren redovisas i kursiv stil per delfråga.


1. Enligt ursprungliga avtal och ansökningar skall kommunen/bolaget bidra med 6.144.009 kr, (sex miljoner ett hundra fyrtiofyra tusen nio kr.) I dagsläget faller ju detta helt på Sotenäs kommuns skattebetalare. Härutöver skulle ju företaget betala en hel del utredningar som är en förutsättning för detaljplan liksom kostnaden för miljötillstånd. Det finns mycket stora mängder fornlämningar som skall flyttas.


(A) Vem skall betala för flytten av fornlämningar, vad kan det uppskattas kosta?


Svar: Sista steget i den arkeologiska utredningen ska betalas av den kommande arrendetagaren eller arrendetagarna. Detta är en fördjupad utredning som först ska göras och baseras på hur marken slutligen skall användas. Den fördjupade utredningen görs innan beslut om eventuell flytt tas. Länsstyrelsen beslutar i den processen. Kostnaden varierar därför självklart beroende på slutlig utformning av industrimarken och beroende på den fördjupade utredningen.


(B) Hur mycket av de sex miljonerna har kommunen tills idag lagt ned?


Svar: Per den sista januari 2022 har den kommunala medfinansieringen i projekten varit 5.263.647kronor. Det är viktigt att belysa att medfinansieringen är gjord i form av nedlagd tid. Ingen extra budget har allokerats till förvaltningen för att hantera projekten.


På sociala medier har jag noterat att vissa personer insinuerar att medel har tagits från tex omsorg och skola. Det är direkt felaktigt då det är personal inom kommunstyrelsen som varit inskrivna och som sagt, inga extra medel har behövts tillföras till förvaltningen för att hantera projekten. Att vi i det här fallet fått möjlighet att använda externa medel till att ta fram en ny detaljplan ser jag bara som jättepositivt.


För att vara tydlig vill jag även säga att vi hade vissa kostnader, främst advokatkostnader, som uppstod innan vi hade den externa finansieringen.


(C) Är det meningsfullt att fullfölja detaljplan och miljötillstånd, vad kommer detta att kosta?


Svar: I en sådan här diskussion är det väldigt viktigt att hålla isär begrepp och vara tydlig. Miljötillstånd är något som vissa verksamheter behöver ha enligt Miljöbalken och det är en process som är fristående från ett detaljplanearbete. För att vara helt tydlig så omfattas inte arbetet med miljötillstånd i kommunens arbete med detaljplanen för Hogenäs Norra.


För att svara på frågan så måste den sättas i perspektiv till Sotenäs framtida utveckling. Vår industrimark som idag finns detaljplanerad är klart begränsad. Vi klarar idag av en viss expansion av befintlig industri men framtida etableringar blir svårare så därför behövs ny detaljplanerad industrimark. Det här gäller inte bara Sotenäs kommun utan är ett generellt problem i kommuner runt om i Sverige. Sotenäs har här en viss fördel med bärigheten i marken.


Av den anledningen har vi planerat för marken i ÖP:n samtidigt som vi är i slutet av en 2 årig markoption. Det innebär att vi kan fullfölja detaljplanearbetet på olika sätt beroende på utfallet av intresset. Oavsett utfall så finns idag inga ytterligare kostnader, utöver det projekt som pågår, planerade för industriområdet. Skulle det behövas ytterligare resurser så får det ställas till nyttan det kan bidra till för kommunen.


(D) Kan kostnaderna bli högre nu när bolaget förefaller borträknat enligt uttalanden i pressen?


Svar: Det som drivit detaljplanearbetet tidsmässigt, förutom de stöd kommunen fått, är den parallella processen med en potentiell etablering. I det fall detaljplanen inte drivs av en extern tidsplan kommer det att gå tillbaka till en ny interntidsplan som både kan inkludera och exkludera nya exploatörer. Därför är det svårt att svara på.


2. (A) Vad är Er inställning till det faktum att samarbetspartnern QS är på obestånd, är skyldig stat och leverantörer många miljoner, samt att de nu utreds av ekobrottsmyndigheten?


Svar: Jag vill inte disktura några enskilda företag finansiella situation eller eventuella brottsutredningar. Däremot har jag full tilltro till det svenska rättssystemet och att det hanterar eventuella oegentligheter på korrekt sätt.


(B) Varför har man låtit detta gå så långt trots att tydliga varningar har funnits av många, bland annat undertecknad från dagen då namnen avslöjades, senare från bland annat organisationen Laxgranskarna?


Svar: Behovet av industrimark kvarstår långsiktigt och är en viktig ingrediens i Sotenäs kommuns utveckling. Vilket framgår i såväl kommunens vision som andra långsiktiga planer. Att vi nu fick ett starkt intresse från en aktör gör inte att vi ändrar inriktning.


Av de beslut som tagits kring etableringen så är det ett av besluten som har överklagats. Det gäller tilläggsavtalet där man ifrågasatt den demokratiska processen samt dess giltighet. Detta är nu granskats av förvaltningsrätten där man inte haft någon konkret invändning mot hur kommunen hanterat frågan.


Vad man, till största delen i sociala media och även annan media, har genomfört är kritik mot ett lokalt företag ägt av ett norskt bolag. Vi pratar om Quality Salmon och Lighthouse Finance. Kommunens relation med dessa företag är reglerat i nyss nämnda avtal.


Längden på detta avtal är 2 år och är helt baserat på att bolagen klarar av att hantera innehållet i avtalet. Det förefaller som att det kommer att bli svårt för vår avtalspart att klara av att kvalificera sig för ett arrendeavtal i kommunen.


3. (A) Anser Ni att skattepengar hanterats rimligt aktsamt?


Svar: Ja. Skattepengar till att ta fram detaljplaner för industri ser jag som bra investerade pengar.


(B) Anser Ni att man gjort rimliga riskbedömningar och bakgrundskontroller?


Svar: Interpellanten frågade en liknande fråga på ett tidigare kommunfullmäktige och jag tänker inte upprepa mig helt, men kommunens risk är låg och ligger i användandet av marken och där har kommunen en mycket bra position. Om projektbolaget får finansiella problem, oavsett orsak, har kommunen ingen påverkan mer än att påtala sin oro och besvikelse för händelserna. Att kommunen skulle vidta åtgärder mot bolaget, ett lokalt bolag, förefaller osannolikt. Kommunens roll är och kommer att förbli att förvalta och utveckla kommunala tjänsterna. I det ligger även att köpa, sälja, arrendera och förädla mark.


4. (A) Vad avser Ni göra för att återta förtroendet för kommunen?


Svar: Vad har interpellanten för grund till att säga att kommunen har tappat förtroende? I alla diskussioner om större etableringar eller andra stora påverkande faktorer i samhället blir det alltid en viss del av befolkningen som är för eller emot. Man måste ha respekt för alla i en sådan process och låta den demokratiska processen ha sin gång.


Jag beklagar att sociala medier ibland används för att sprida falsk information och falska budskap för att driva opinion mot ett specifikt mål.


(B) Finns det ett personligt ansvar i att ha underlåtit att kontrollera alla varningar samt att dra i bromsen?


Svar: Besluten att ingå avtal har tagits på Kommunfullmäktigemöten enligt den demokratiska ordningen. Varningar har jag noterat, samtidigt kan jag konstatera att kommunens risk i de ingångna avtalen varit låg. Om kommunen hade agerat och till exempel pausat vårt arbete, så hade vi ju faktiskt skapat oss en risk med att kommunen blir den part som bryter mot avtalen.


5. (A) Hur mycket pengar har kommunen köpt mark för i detta projekt?


Svar: Totalt har kommunen köpt mark för 5.049.392kronor och ytan motsvarar 609.918 kvadratmeter. Detta ger en snittkostnad på strax under 9kr per kvadratmeter.


(B) Kommunen har redovisat att man höjt värdet på marken i sociala medier, kan detta bevisas?


Svar: Kommunen har inte redovisat något höjt markvärde då ingen formell värdering för industriändamål gjorts. Däremot har kommunen gjort en jämförelse med annan industrimark i vår kommun som redovisats på kommunens hemsida. För att vara tydlig, de fastslagna priserna vi har i kommunen på industrimark som råtomt ligger på mellan 158-263kr per kvadratmeter.


(C) Hur fastlades priset på den mark som köptes?


Svar: Priset fastslogs via värdering och efterföljande förhandling. Det var tre större markköp som gjordes och besluten om att kommunen skulle köpa dessa togs i kommunstyrelsen.


Vill du läsa avtalet mellan Sotenäs kommun och Quality Salmon? Läs här

 

Dela detta innehåll

Sara Hellman

Kommunikationsansvarig


sara.hellman@sotenas.se

0523 - 66 46 65