Enligt kommunallagen ska det för den kommunala verksam­heten finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Begreppet ”god ekonomisk hus­hållning” har både ett finansiellt perspektiv och ett verksam­hets­­­perspektiv.

God ekonomisk hus­hållning ur ett finansiellt perspektiv inne­bär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta inne­bär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat.

God ekonomisk hus­hållning ur ett verksamhets­perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att driva verksamheten på ett kostnads­effektivt och ändamåls­enligt sätt. För att skapa förut­sättningar för en god ekonomisk hus­hållning måste det finnas ett klart sam­band mellan resurs­åtgång, prestationer, resultat och effekter.

Mål- och resursplan

Mål- och resursplan är beslutad av kommun­­fullmäktige i juni. Mål- och resurs­­planen innehåller en beskrivning av kommunens nämnds- och förvaltnings­­organisation, omvärlds­­beskrivning, god ekonomisk hus­hållning, kommunala jämförelser, ekonomisk flerårs­plan samt budget fördelad per nämnd.

Efter att kommun­­­fullmäktige beslutat om nämnds­­­bidragens storlek är det upp till varje nämnd att fördela ut till­delad budget per verksamhet inom den egna nämnden. Nämndens uppdelning av tilldelat kommun­bidrag benämns intern­budget. Förutom fördelning av kommun­bidraget innehåller intern­budgeten också nämndens styrande verksamhets­mål, det vill säga de mål nämnden satt för verksam­heten under budget­året.