Smögens skolas årliga plan mot kränkande behandling

Vision:

Bakgrund:

Definition av centrala begrepp

Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom verksamhetens regler eller rutiner. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en individ missgynnas och att det har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara om en flicka eller pojke nekas göra ett visst val i skolan beroende på könstillhörighet. Indirekt diskriminering kan vara att man behandlar alla lika. Om en verksamhet har bestämmelser som verkar vara neutrala men missgynnar någon utifrån diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara att alla serveras samma mat trots att det finns individer som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om att någon gör något eller uppträder på ett sätt att det kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara exempelvis:
Fysiska: Slag, knuffar, puttas.
Verbala: Hot, retas, nedsättande tilltal, öknamn.
Psykosociala: Utfrysning, miner, grimaser, ignorera, gå iväg när någon kommer.
Texter och bilder: Lappar, sms, mms, foto, bilder, msn och meddelanden på olika webb-comunities.

Med trakasserier menas kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Exempelvis att bli retad för att man som pojke har intressen eller gör något som är vanligas bland flickor.
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara exempelvis att retas, nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden, fysiskt våld, utfrysning, hota, knuffas, eller dra någon i håret. Kränkningen kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.
Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter

Verksamheten utformas utifrån grundläggande demokratiska värderingar. Skolan arbetar för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom att så långt möjligt skapa en fysisk och psykosocial studiemiljö som lämpar sig för alla elever. Skolan skall sträva efter att alla på skolan, elever och vuxna respekterar andra människors egenvärde och tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till aktningen för och respekten för vår gemensamma miljö. Detta arbete sker genom att utveckla elevens känsla för samhörighet och solidaritet samt respekt för varandra. På Smögens skola gör vi detta genom att:

Vi har klassråd, elevråd och kostråd
Våra Trivselregler uppdateras varje nytt läsår tillsammans med eleverna på klassråd och elevråd.
Vi genomför årliga trivselenkäter för att kunna upptäcka och kartlägga eventuella problem, dessa enkäter följs sedan upp och nödvändiga åtgärder vidtas.
Vi beaktar samtliga diskrimineringsgrunder: kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning och sexuell läggning. T ex genom att medvetet fördela frågor och uppmärksamhet/tid lika mellan pojkar och flickor, tillbakadragna respektive dominanta elever.
Skolmiljön ska vara tillgänglig för alla elever och anpassas efter behov.
Vi strävar efter att ta hänsyn till synliga och osynliga funktionshinder. I förekommande fall och i samråd med föräldrar och berörd elev informeras klass och övrig personal. Detta görs genom anpassad undervisning, lokalanpassningar och vid behov med stöd av tekniska och pedagogiska hjälpmedel samt specialpedagogisk kompetens.
Alla elever ska kunna äta skolmaten oavsett funktionshinder, religion, allergier mm.
Vi arbetar för ett bra språkbruk som i annat fall skulle kunna upplevas som kränkande för en del elever och vuxna. Vi har nolltolerans mot svordomar och andra nedsättande ord och omdömen.
Vi tillåter inte kränkande märken, symboler, klädsel och musik
Vi tillåter inte kränkande affischering på skolans område.
Under varje rast finns en vuxen på gården

Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Lärare och elevvårdsteam har regelbundna träffar/EHT. Skolans personal för även samtal och utbyter information om stämningen på skolan. Personal har även möjlighet att få handledning. Personalen har regelbunden kontakt med vårdnadshavare. Varje läsår bjuds föräldrar in till föräldramöte med samtal om vårt värdegrundsarbete och skolans plan mot kränkande behandling. Smögens skola har en föräldragrupp och samarbetet mellan skolan och föräldragruppen fungerar bra.

Resultatet av skolans årliga trivselenkät analyseras och vidtagna åtgärder följs upp och utvärderas. Detta utgör sedan tillsammans med uppmärksammade kränkningar och vidtagna åtgärder underlag för nya åtgärder och förbättringar.

Kartläggning och nulägesanalys

Hur trivs du i skolan?
Hur trivs du med dina skolkamrater?
Hur trivs du med dina lärare?

Hur tycker du att du uppträder mot vuxna i skolan?
Hur tycker du att vuxna på skolan uppträder mot dig?
Hur tycker du att du uppträder mot dina skolkamrater?

Hur följer du skolans gemensamma regler?
Vet du vilka de gemensamma reglerna är?

Är du med och leker på rasterna?
Är du rädd på rasterna?
Är det någon på skolan som bär sig dumt åt mot dig?
Finns det någon i din klass som andra är dumma emot?

Av totalt 82 elever uppger 36 att de trivs mycket bra, 44 att de trivs bra, medan 1 trivs ganska dåligt och 1 trivs dåligt.
På frågan hur eleverna trivs med sina kamrater svarar 39 stycken mycket bra, 38 bra och 2 stycken svarar att de trivs ganska dåligt.
Något fler trivs med sina lärare, 40 trivs mycket bra, 41 bra och endast 1 svarar ganska dåligt.

Flertalet elever, 39 stycken upplever att de uppträder mycket bra mot vuxna på skolan och 39 menar att de uppträder bra. Men samtidigt är det 4 stycken som menar att de uppträder dåligt.
På frågan hur eleverna upplever att vuxna uppträder mot dem är det 40 stycken som svarar mycket bra och 40 som svarar bra, endast 1 svarar dåligt.
På frågan hur man uppträder mot skolkamraterna svarar 37 mycket bra, 44 svarar bra och 1 svarar dåligt.

På frågan om eleverna följer skolans regler svarar 39 mycket bra, 38 stycken bra och 1 ganska dåligt.
På frågan om eleverna vet vilka de gemensamma reglerna är svarar 57 ja och 10 nej.
På frågan om man är med och leker på rasterna svarar 64 elever alltid, 27 ibland och 1 aldrig.
På frågan om eleverna är rädda på rasterna svarar 71 aldrig, 8 ibland och 4 alltid.

24 elever svarade att det är någon på skolan som bär sig dumt åt mot dem. 54 stycken svarade nej på frågan..
12. På frågan om det är någon i klassen som är dum mot andra svarar 20 stycken ja
och 49 stycken nej.

Som framgår utav resultatet trivdes en överväldigande majoritet, 98% av eleverna, både i skolan, med sina skolkamrater och med sina lärare. Likadant upplevde nästan alla 98-95% att både vuxna och de själva uppträder bra eller mycket bra mot varandra och alla utom en säger sig följa skolans regler. Men däremot svarade 12% att de inte vet vilka de gemensamma reglerna är. Resultatet pekar också på att det vid enkätens genomförande troligen också var några av eleverna på skolan som inte kände sig trygga och som inte trivdes med sina klasskamrater och en sa sig inte trivas med sin lärare. Dessutom var det en stor andel av dem som svarat på fråga 11 och 12 som menade att det fanns kamrater som bar sig dumt åt mot dem själva 31% och/eller emot andra kamrater 29% . Detta pekar på några problem, som vi såg att skolan måste ta tag i.

För att få en bättre uppfattning om bakomliggande orsaker till resultatet på i första hand fråga 8 till 12 genomfördes i januari 2011 en fördjupande uppföljning. Avsikten var att få ett bättre underlag som visar vari problematiken ligger och som kan ge stöd för vilka insatser som behöver göras. Totalt besvarades denna uppföljning utav 70 elever från F-klass till årskurs 6. Även här är det ett visst bortfall, dels pga sjukdom, dels pga att några elever inte alltid svarat på allt.

Brukar du vara med och leka på rasterna? 61 svarade ja, 5 nej och 4 ibland.
På följdfrågan varför, om de svarat nej, varierar svaren från att de inte alltid vill,
att de inte alltid får vara med, för att några är dumma.
Har det hänt att du varit rädd på väg till eller från skolan? 6 ja, 61 nej.
På följdfrågan om de svarat ja, svarade några att de bråkat med en kamrat dagen innan, en hade inte gjort läxan. Ingen angav någon särskild plats.
Har det hänt att du varit rädd i skolan? 18 ja, 49 nej.
På följdfrågan om de svarat ja, svarade de flesta när andra har bråkat, några när någon annan varit dum, när andra retats, en svarade när jag skulle ta spruta.
Här återkommer tre platser; baksidan, tallen och bakom lekstugan.
Har det hänt att du varit dum mot någon annan? 19 ja, 45 nej.
På följdfråga varierade svaren; om någon annan varit dum, jobbig, retats — att de ger tillbaks.

I samband med att eleverna besvarade dessa frågor samtalade lärarna också med sina klasser. Dels för att utröna om det fanns några ytterligare problem, som inte framkommit tidigare, dels för att diskutera med eleverna vad som behöver göras.

För att komma till rätta med de problem som framkom har personalen vidtagit ett antal åtgärder. All personal är uppmärksam på elever som inte deltar i leken på skolgården eller ser ut att vara ensamma eller utsatta. I förekommande fall talar vi med den ensamme eleven och kamraterna. Ansvarig lärare informeras och samtalar vidare i klassen. Vi har ändrat våra rutiner så att klassföreståndare alltid informeras om alla händelser, stora som små.
Enkätsvaren har visat att vissa elever har varit rädda på skolan. Vi har sett över de platser där eleverna känt oro och otrygghet. Efter diskussion med eleverna förstod vi att det fanns ett hörn på skolgården där de yngre barnen inte kände sig trygga, därför beslutades att f-klassen inte längre ska uppehålla sig där.
När det framkommer att någon har varit dum mot någon annan så har vi enskilda samtal och samtal i grupp. Vid behov kopplas även skolkurator in för samtal med de olika parterna.
Då 12% av eleverna i höstens trivselenkät svarade att de inte vet vilka de gemensamma reglerna är har vi på klassrådet gått igenom skolans ordningsregler.

Mål och åtgärder för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Smögens skolas mål är att samtliga elever ska känna sig trygga i sin skolvardag, all personal på skolan ansvarar gemensamt för att uppnå detta. Åtgärder som vidtas för att uppnå detta beskrivs ovan under rubriken Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter. Uppföljning av att detta uppnåtts sker bland annat genom våra årliga trivselenkäter. Vi arbetar även för att eleverna ska bli medvetna om de lagar som ger dem rätt till en trygg miljö, samt involveras i det förebyggande arbetet. Bland annat har vi under våren arbetat i samtliga klasser med FN: s barnkonvention, men framförallt sker det kontinuerligt i den dagliga verksamheten och i uppföljande samtal med eleverna.
Samtliga medarbetare i skolan måste vara väl förtrogna med lagstiftningen och agera utifrån uppdraget. Detta säkerställs bland annat genom gemensam fortbildning t ex på APT och studiedagar. Uppföljning sker under samtal i personalgruppen och på personalkonferenser. Ansvarig för detta är rektor i samverkan med all personal.

Att upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Att åtgärda och utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling

Först hålls ett samtal med den som utsatts för kränkningen/trakasserier för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Samtidigt förklarar klassläraren att kränkningar/trakasserier inte får förekomma och att skolan nu kommer åtgärda detta. Klassläraren bestämmer även en tid för uppföljning inom en vecka, men betonar också att eleven genast ska komma om något händer innan dess. Samtalet dokumenteras och förvaras inlåst i därför avsedd pärm i arkiv.

Därefter håller klassläraren/lärarna samtal med den eller de som utfört kränkningen/trakasserierna. Samtalen hålls med berörda elever en och en. Läraren förklarar att kränkningar/trakasserier inte accepteras, att det inte heller får förekomma enligt lag och genast måste upphöra. En plan görs upp för hur kränkningarna/trakasserierna ska upphöra och tid bestäms för uppföljning inom en vecka. Samtalet/n dokumenteras och förvaras inlåst i därför avsedd pärm i arkiv.

Föräldrar/vårdnadshavare till de inblandade eleverna kontaktas omgående och informeras om vad som hänt och vad som beslutats. Samtalet/n dokumenteras och förvaras inlåst i därför avsedd pärm i arkiv.

Rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits.

De inblandade eleverna hålls under uppsikt.
Uppföljande samtal hålls enligt ovan och föräldrarna informeras om hur det gått. Samtalet/n dokumenteras och förvaras inlåst i därför avsedd pärm i arkiv.
Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt.

Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphör kallas de elever som utför kränkningarna/trakasserierna tillsammans med vårdnadshavare till en EVK (elevvårdskonferens) tillsammans med rektor, klasslärare och kurator. En åtgärdsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i ett EVK-protokoll.

Handlingsplanen följs upp i nya samtal med de elever som utfört kränkningarna/ trakasserierna, vårdnadshavare, rektor, klasslärare och kurator. Samtalet dokumenteras i ett EVK-protokoll.

Om kränkningarna/trakasserierna fortfarande inte skulle upphöra vidtas ytterligare åtgärder som t ex kontakt med IFO (Individ och familjeomsorgen) eller en polisanmälan och ärendet går då automatiskt vidare till IFO på grund av barnens låga ålder.

Kvalitetssäkring - årlig uppföljning och utvärdering
Smögens skolas årliga plan mot kränkande behandling är ett levande dokument som måste anpassas till rådande förhållanden. Planen revideras och de olika åtgärderna utvärderas i juni månad varje läsår. Berörda parter — elever, föräldrar och pedagoger — skall beredas möjlighet att påverka planens innehåll. Planen skall finnas tillgänglig på kommunens hemsida. Ansvariga pedagoger i barn och elevgrupperna har ansvar för att Smögens skolas årliga plan mot kränkande behandling görs känd på ett bra sätt utifrån ålder på barn- och elevgrupperna under september månad varje läsår. Under varje vårtermin skall planen stämmas av med eleverna genom diskussioner i klassrådet. Klassens eventuella förslag till ändringar, anpassning etc. tas med till elevrådet. Elevrådets beslut skall protokollföras och överlämnas till skolledningen för åtgärd.
Skolledaren har ansvar för att all personal får god kännedom om "den årliga planen" i början av varje läsår. Skolledaren och ansvariga pedagoger för de olika elev och barn-grupperna har ansvar för att ge föräldrarna kännedom om Planen under läsårets första föräldramöte.

Så här har vi arbetat fram och levandegjort innehållet i denna plan

All personal har läst Skolverkets allmänna råd och kommentarer "För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling" och "Förebygga diskriminering och kränkande behandling, Främja likabehandling" en handledning utgiven av DO, diskrimineringsombudsmannen, BEO, barn- och elevombudsmannen, och Skolinspektionen.
Personalen har tillsammans med rektor reviderat den gamla likabehandlingsplanen.
Inför Elevrådsmöte i början på höstterminen 2010 hade alla elevrådsrepresentanter frågat sina klasskamrater om de ville ändra eller lägga till eller ta bort någon av skolans trivselregler. Eleverna kom överens om vissa förändringar och skolans regler är nu följande:

Alla ska få vara med och leka
Vi ska visa varandra respekt och hänsyn
Vi ska vara rädda om skolans och varandras saker
Alla ska hålla ordning på sina saker och hänga upp kläder
Vi ska gå tyst i korridoren för att inte störa andra, då slipper man gå utomhus
Alla ska hjälpas åt att hålla ordning i boden
Bodvakterna ska vara aktiva
Alla ska hålla sig inom skolans område

I början på vårterminen 2011 samtalade alla klasser om innehållet i FN: s barnkonvention och de begrepp som förekommer förklarades.
Årets reviderade likabehandlingsplan behandlas först på klassråd och därefter på elevrådsmöte under mars 2011. I samband med detta presenteras och diskuteras även resultatet utav trivselenkäten och elevernas synpunkter tas med i det fortsatta förebyggande arbetet.
Föräldrarna inbjuds även till ett föräldramöte i april 2011 där likabehandlingsarbetet presenteras och tas upp till diskussion.

Kontaktuppgifter

Denna plan gäller till och med den 30/6 2012.