Initiativet till att ändra eller upprätta en ny detaljplan kan antingen vara kommunalt eller enskilt. Rätten att bestämma hur marken ska användas och bebyggas är dock förbehållen kommunen genom det så kallade kommunala planmonopolet. En detaljplan kan antingen tas fram med normalt planförfarande eller med enkelt planförfarande. Enkelt planförfarande kan användas när förslaget är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten samt är förenlig med översiktsplanen.
Framtagandet av en detaljplan med normalt planförfarande kan gå till på följande sätt:

- En ansökan om planbesked kommer in till kommunen. Ansökan behandlas av Kommunstyrelsen och får antingen positivt eller negativt besked. Vid positivt besked överlämnas ärendet till Miljö- och byggnämnden för fortsatt hantering.
- Miljö- och byggnämnden beslutar om att inleda planarbetet. Ett planprogram upprättas i de fall de anses nödvändigt och kommunen gör en behovsbedömning om planens genomförande kan innebära en betydande miljöpåverkan. Ett samråd kring programmet genomförs där yttranden från sakägare och myndigheter sammanställs och kommenteras i en redogörelse.
- Miljö- och byggnämnden tar ställning till inriktning på fortsatt planarbete. Planförslaget bearbetas och revideras. Samrådshandlingar upprättas. Om miljökonsekvensbeskrivning behövs tas ett förslag till det fram. Samråd genomförs med bl a sakägare, myndigheter - yttranden sammanställs och kommenteras i en redogörelse.
- Samrådsförslaget bearbetas och revideras. Granskningshandlingar upprättas. Inkomma yttranden sammanställs och kommenteras i ett utlåtande. Mindre ändringar får förekomma.
- Detaljplanen antas.
- Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter antagandet under förutsättning att ingen har överklagat planen.